Morfar....

Det var riktigt tufft för mig idag! Är uppe i Bjurholm och Umeå. 

Min Morfar fick en stroke förra veckan. Han hade ramlat ihop hemma, men blev som tur är hittad inom Max 2 timmar. 

Sen dess har han legat på sjukhus och varit riktigt dålig. 

När jag kom idag var jag beredd på att han skulle vara dålig, men när jag kom in i hans rum var det riktigt jobbigt. Blev så ledsen när jag såg vad stroken har gjort med honom :/ 

Hela hans personlighet är som bortblåst just nu, han sitter med tom blick och kollar på en. Han kan prata slöddrigt, men det är inga riktiga meningar. Har är hyfsat med och kan lite veckodagar och så simpla grejer, som vad man har en nyckel till. 

Men det värsta som känns är att han inte känner igen mig riktigt. 

Han kan ena sekunden ha en lite aning om att jag är en släkting, till att nästa inte alls veta vem jag är. 

Jag hoppas att han kommer komma tillbaka så pass så han kommer ihåg vem jag är.